LTHs examensring är orsaken till att många söker sig till studier i Lund från första början. De har inte bara en oanad attraktionskraft, utan är även den examens ring i Sverige som har störst andel guld. Här har du sagan om hur LTHs ringar kom till, hur de tillverkas och vad som gör dem så speciella!  

Hur kom den till?

Sagan om LTHs ringar började med att det snart var dags för de första civilingenjörerna att ta ut sin examen från LTH i mitten på sextiotalet. Samtidigt letade Teknologsammanslutningen vid LTH, dagens kårs föregångare, efter en bra symbol. Förslagen på symbol var många men inget var riktigt tillfredsställande. Reslutatet blev att en tävling utlystes, där man både kunde lämna in förslag på ring och förslag på hur logotypen skulle se ut. Bidragen var många men som segrare stod silversmeden Birger Pellas, i hård konkurrens.  
  
Ända sedan tävlingen vanns av Pellas har han tillverkat civilingenjörsringar åt de nybakade civilingenjörerna. Skaran har utökats med doktorer, arkitekter och brandingenjörer.  

Omständlig tillverkning

Tillverkningsprocessen för en ring börjar med att ett avlångt ämne av guld präglas i en stor press, där den för sin relief med texten LTH och logotypen. Efter det att den är präglad skall det så kallade skägget sågas bort och kanterna fasas av.    
  
Medan ämnet fortfarande är plant präglar Pellas den med sitt sigill som intyg på att ringen är äkta. Ringen skall vara gjord av 18 karats guld. En elemantaranalys gjord av Martin Magnusson på sin ring gav att den testade ringen var på 19,7 karat. Med beröm godkänt.  
  
När den blivande ringen har fått ett äkthetsintyg är det dags att göra den mer anpassas att bäras på ett finger - ringen måste bli rund! Detta åstadkoms genom att glödga ämnet och böja ihop det så att det bildar en ring. Sedan löds kanterna ihop för att sluta ringen och den glödgas igen för att dölja skarven.  
  
Den tidskrävande slutbearbetningen består i att slipa alla ytor för att få en jämn och blank yta När ringen är slipad och klar graveras namn och examensår för ägaren in. Efter detta är ringen klar! Sammanlagt ligger nästan tre timmars handarbete bakom en enda ring. Slutresultatet kan ses på en stolt ingenjör från LTH.    

En ring att växa i

Vid samtal med Birger Pellas för jag veta att det inte är ovanligt att det kommer in civilingenjörer som har växt till sig genom åren och ringen har blivit något liten. Detta går att lösa. Om ringen bara "krympt" litet grand går det bra att bara töja ut den något, medan riktigt svåra fall löses genom att skära upp skarven och lägga i en extra guldbit. Resultatet blir nästan som om ringen vore ny.  

En speciell ring

LTHs ingenjörsringar är skilda från de från de andra tekniska högskolorna. Den består till exempel av betydligt mer guld, i genomsnitt cirka 9.4 gram jämfört med till exempel KTHs ringar som bara innehåller 2.7 gram, se figur. Anledningen till detta är enligt Pellas att det under andra världskriget enligt lag inte var tillåtet att göra ringar som innehöll mer än 5 gram guld. KTH och Chalmers införde då budgetvarainter av sina ingenjörsringar. Denna utformning har de sedan behållit även efter det att lagen har tagits bort.  
  
En annan stor skillnad är den djupa präglingen. Det djupa mönstret på LTHs ringar gör att det är tydbart väldigt länge. Pellas lovar, med glimten i ögat, att byta ut ringar som slitits ut inom femtio är. Vid besöket fick jag se en trettio är gammal ring som skulle förstoras, och den höll vad Pellas lovar.  
  
Den stora vikten beror på ringen beror på att den både är tjock och bred, drygt sex millimeter bred. Dess tjocklek gör att Pellas starkt rekommenderar att ringen skall bäras på vänster hand, för att undvika att det gör ordentligt ont vid ett kraftigt handslag. Detta demonsterar Pellas på ett glatt och otvunget sätt!  
  
Det finns dock mer än en typ av ring. Civilingenjörsringen finns i en damvariant, som är 20% mindre. Det är dock få kvinnor som väljer denna istället för originalmodellen. Förutom civilingenjörsringen finns det en brandingenjörsring som har ett annat mönster, där det förutom texten LTH finns stiliserade flammor eller vattendroppar, beroende på tolkning. Slutligen finns även en doktorsring, vars mönster består av tolv logotyper, men ingen text med LTH.  
  
Vill du skaffa ringen är det bäst att du, förutom att ta ut din examen, tar med ditt ringintyg från TLTH och beger dig till Adelgatan 15 i Malmö där rätt storlek kan provas ut.  

Birger Pellas

Silversmeden Birger Pellas som gör ringarna är egentligen värt ett helt kapitel själv. Han huserar i sin smedja på Adelgatan i Malmö, alldeles i närheten av Stationen och Stortorget. Förutom att vara en alldeles speciell smed för LTH, är han nämligen mannen med världens längsta mustascher, med en bild på omslaget av Guiness rekordbok som största merit. När mustasherna var som längst mätte de 328,5 centimeter, mellan "vingspetsarna". Detta är givetvis mätt på det tredje längsta rotfasta strået, om någon händelsevis inte visste det!  
  
Ett besök i smedjan rekommenderas varmt för att få träffa mannen bakom ringarna och dessutom få en en pratstund med den sympatiske Pellas.
f e m v a k d Dokt n w i